Hjärntrötthet: symtom, orsaker och råd i vardagen

Vad är hjärntrötthet?

Hjärntrötthet kallas också mental trötthet. Enligt forskare vid Göteborgs universitet är det en extrem energilöshet som märks efter mentala aktiviteter och som ska ha varat minst en månad. Det kan drabba människor i alla åldrar, även barn.

Det typiska är inte att man är trött hela tiden. Det är att energin tar slut mycket snabbare än förut, ofta efter sådant som tidigare var lätt. Ett möte, ett köpcentrum eller en middag med många samtal kan räcka. Sedan behöver man vila resten av dagen.

Hjärntrötthet eller vanlig trötthet?

Vanlig trötthet beror oftast inte på en sjukdom. 1177 rekommenderar att du kontaktar en vårdcentral om du fortsätter att vara trött trots att du har anpassat din livsstil, om tröttheten blir värre med tiden eller om den begränsar din tillvaro.

Symtom på hjärntrötthet

• Energin tar slut snabbt vid mental ansträngning.
• Svårt att koncentrera sig, minnas och hålla flera saker i huvudet.
• Svårt att komma igång med en aktivitet eller göra flera saker samtidigt.
• Känslighet för ljud, ljus och stress.
• Irritation, lättare till tårar och mindre tålamod.
• Huvudvärk, yrsel eller illamående efter överansträngning.
• Sömnstörningar.

Besvären är ofta osynliga för omgivningen. Den som drabbas kan se pigg ut på morgonen och vara helt slut efter lunch, vilket gör det svårt för andra att förstå.

Orsaker till hjärntrötthet

Hjärnfonden räknar upp en rad sjukdomar och skador som kan ge hjärntrötthet. Svårighetsgraden hos skadan förutsäger inte hur trött man blir. Även en lindrig hjärnskakning kan ge långvariga besvär.

Hur vanligt är hjärntrötthet?

Ingen vet exakt hur många som har hjärntrötthet i Sverige, men Hjärnfonden uppskattar att 20 till 25 procent av dem som varje år söker vård för en hjärnsjukdom eller nervskada drabbas. Efter skalltrauma beräknas 20 till 25 procent av de cirka 20 000 som söker vård varje år få långvarig hjärntrötthet.

Trötthet är också mycket vanligt efter stroke. En sammanställning av 22 studier med nästan 3 500 patienter fann att ungefär hälften hade en uttalad trötthet. Studierna mätte trötthet i bred mening och inte specifikt hjärntrötthet, men siffran visar hur stort problemet är.

Vad händer i hjärnan?

Forskningen har ännu inget säkert svar. En hypotes från forskare i Göteborg är att hjärnans stödjeceller, astrocyterna, påverkas av en låggradig inflammation. De tar då upp mindre av signalämnet glutamat och av socker, vilket gör signalerna mellan nervcellerna brusiga. Hjärnan behöver mer energi för samma arbete och tröttas ut fortare.

Så mäts hjärntrötthet

Det finns inget blodprov, ingen röntgen och inget kognitivt test som kan visa hjärntrötthet. Neuropsykologiska test ger ofta normala resultat, trots att personen har stora problem i vardagen. Läkaren behöver också utesluta depression, ångest och sömnsjukdomar som kan ge liknande besvär.

I vården används ofta självskattningsskalan Mental Fatigue Scale, som har tagits fram vid Göteborgs universitet. Den innehåller frågor om bland annat trötthet, återhämtning, koncentration och känslighet för ljud och ljus. En summa över 10 poäng tyder på hjärntrötthet och att det behövs en noggrannare bedömning. Skalan finns som PDF och som app hos forskargruppen bakom den.

Planera dagen med en energibudget

Ett vanligt råd vid hjärntrötthet är att se energin som en budget. Varje aktivitet kostar något medan pauser ger tillbaka en del. Genom att planera dagen i förväg ser du var det riskerar att bli för mycket, innan du har kört slut på dig.

Råd för vardagen

1. Vila ofta men kortKorta pauser innan du är helt slut ger mer än en lång vila efteråt. Neuroförbundet nämner vila 10 till 30 minuter en till tre gånger om dagen.
2. Gör en sak i tagetStäng av radion när du lagar mat och lägg undan mobilen när du pratar med någon.
3. Planera och prioriteraLägg krävande saker när du har mest energi, ofta på förmiddagen. Välj bort sådant som tröttar mer än det ger.
4. Minska intryckenHörselskydd, solglasögon och lugna platser kan göra stor skillnad i bullriga miljöer.
5. Rör på dig lugntPromenader brukar upplevas som positivt. För intensiv träning kan göra tröttheten värre.
6. Be om hjälpLåt andra ta över sådant som kostar mycket energi, åtminstone i perioder.

Behandling och forskning

Det finns i dag ingen bot och inga nationella riktlinjer för behandling av hjärntrötthet. Tröttheten tycks ändå kunna lindras. Forskare i Göteborg har prövat ett program i mindfulness, MBSR, som pågår i åtta veckor. Deltagarna med hjärntrötthet efter stroke eller traumatisk hjärnskada blev mindre trötta och presterade bättre på test av uppmärksamhet och tempo, men studien var liten.

Läkemedlet metylfenidat har prövats i små studier. Ungefär två av tre deltagare rapporterade mindre hjärntrötthet, men effekten fanns bara så länge de tog läkemedlet. Det är läkaren som avgör om något läkemedel kan vara aktuellt.

Arbete, studier och sjukskrivning

Hjärntrötthet påverkar ofta arbetsförmågan. Resultatet på Mental Fatigue Scale har visat sig hänga ihop med den. Många kan arbeta men behöver kortare dagar, fler pauser och en lugnare miljö. Det är vanligt att börja på deltid och öka stegvis.

Prata med arbetsgivaren om vad som kostar mest energi. Ett eget rum, färre möten och möjlighet att jobba hemma vissa dagar kan räcka långt. I skolan kan elever behöva pauser och anpassade uppgifter. Det är skolans ansvar att ordna stödet.

Till dig som är närstående

Det kan vara svårt att förstå hur trött någon är när det inte syns. Tro på det personen berättar och hjälp till att planera dagar med pauser. Ta inte över allt, låt personen bidra efter förmåga så att hen känner sig delaktig. Följ gärna med på vårdbesök, då blir det lättare att förstå besvären.

Hjärntrötthet, utmattningssyndrom och hjärndimma

Orden används ibland som om de betydde samma sak. Hjärntrötthet är ett etablerat begrepp i vården för den mentala uttröttbarheten efter skada eller sjukdom. Utmattningssyndrom är en diagnos efter långvarig stress och en av flera orsaker till hjärntrötthet. Hjärndimma är ett vardagsord för känslan av att tänka trögt och glömma, med betydligt fler möjliga orsaker.

Vanliga frågor

Vad är hjärntrötthet?

Hjärntrötthet är en uttalad brist på mental energi efter en hjärnskada eller sjukdom. Energin tar slut fort vid tankearbete och återhämtningen tar oproportionerligt lång tid.

Hur länge sitter hjärntrötthet i?

Det varierar. De flesta blir bättre när skadan eller sjukdomen läker, men för en mindre grupp kan hjärntröttheten finnas kvar i flera år.

Finns det ett test för hjärntrötthet?

En självskattningsskala, Mental Fatigue Scale, används i vården. En summa över 10 poäng tyder på hjärntrötthet och att det behövs en noggrannare bedömning.

Är hjärntrötthet samma sak som utmattningssyndrom?

Nej. Utmattningssyndrom är en egen diagnos som kan ge hjärntrötthet. Hjärntrötthet kan också komma efter till exempel stroke, hjärnskakning eller MS.

Hjälper det att träna?

Lugn fysisk aktivitet som promenader brukar upplevas som positiv. För intensiv träning kan däremot göra tröttheten värre, så öka försiktigt.

Kan man bli sjukskriven för hjärntrötthet?

Ja, om tröttheten sätter ned arbetsförmågan. Läkaren bedömer det utifrån hur besvären påverkar dig. Det är vanligt att gå tillbaka till jobbet gradvis.